FELDERMANIA

Enligt mig förtjänar Aftonbladet heder och ära för sin hantering av Sverigedemokraterna. Att neka SD reklamplats och publicera partiledaren Jimmie Åkessons debattartikel. Demokratiskt och korrekt.

Den syn som Jimmie Åkesson ger uttryck för i debattartikeln behövde visas upp så att det inte råder några tvivel om vad SD står för.

Jag ser däremot en fara i den efterföljande debatten. Ja, inte i debatten i sig, men hur den utvecklas till något som jag tror tjänar Jimmie Åkessons syften. När debattörer ger sig in i de detaljfrågor som Åkesson tar upp – halalslakt, könsstympning, separata badtider för kvinnor och män, på det sätt som nu sker riskerar man en ännu skarpare polarisering som kanske snarare stärker SD:s ställning och knuffar väljare rakt i armarna på Jimmie Åkesson än tvärtom.

För mig, som känner mig helt trygg i mitt avstånd från SD, är det inga problem att stå upp för att jag anser att halalslakt är djurplågeri som bör förbjudas oavsett vad en gammal religiös skrift föreskriver. Oavsett om den kallas Tora, Khoranen eller Bibel.

Men hur reagerar en väljare som upplever sig tystad när hon eller han försöker föra fram den åsikten? Som tycker att de etablerade riksdagspartierna undviker eller lägger locket på till exempel frågan om halalslakt av rädsla för att förknippas med Åkesson och hans partivänner?

Jag tror att Jimmie Åkesson ler belåtet och räknar nya väljare medan de politiska debattörer som gått i den fälla jag misstänker att han gillrat försöker bekämpa Sverigedemokraterna genom att med hull och hår försvara allt som Åkesson uttrycker sig negativt om. Möjligheterna till en nyanserad debatt stryps. Effekten kan bli att en del av de väljare som känner att ingen vill ta i vissa ämnen ens med tång blir frustrerade, känner sig bortstötta, icke rumsrena och till slut söker sig till SD för att han eller hon känner sig utesluten från övriga forum.

SD har visat sitt rätta ansikte. Partiledarens argument i debattartikeln var dessutom i oacceptabelt hög utsträckning felaktiga och missvisande. Något som han idag verkar rycka på axlarna åt i Aftonbladet. Jag tror att det är bäst att lämna honom så. Med sin okunskap och sitt bristande engagemang blottade för alla att se. Annars riskerar vi att upphöja honom till något större än han är. Och den sortens självuppfyllande sanning när det gäller Jimmie Åkesson är väl inget att sträva efter?  

Aftonbladet, Aftonbladet 2, DN, DN 2, SvD,

Debatt, Politik Aftonbladet, Åkesson, Jimmie, SD, Sverigedemokraterna

Ena stunden anklagas Aftonbladet för antisemitism. Från vissa håll deklareras att Jan Helin borde ha stoppat Donald Boströms vid det här laget välkända artikel. I nästa ögonblick skäller alla på Helin för att han inte låter Sverigedemokraterna annonsera i Aftonbladet.

Vad är konstigt med att en tidning inte säljer annonser till ett visst företag eller en organisation? Aftonbladet har gjort ett ställningstagande. Bara att respektera. Man måste inte sälja annonser till allt och alla.  Om en tidning väljer att inte sälja annonser till tobaksbolag skulle jag jubla. Och jag skulle definitivt inte betvivla tidningens förmåga att granska tobaksbolag efter det.

Om Aftonbladet hade ägnat sig åt censur hade det varit en annan sak. Då hade jag varit orolig. Men vi pratar ju om annonser. Och mig veterligen råder inte annonsplikt i Sverige. Det här känns som en debatt för debatterandets skull…

Newsmill

Debatt, Tv, tidningar, radio Aftonbladet, annonsförsäljning, Jan Helin, Sverigedemokraterna

Den 30:e november 1999 gjorde de största tidningarna i Sverige gemensam sak och publicerade namn och bilder på kända nynazister och medlemmar i mc-gäng under rubriken ”Hotet mot demokratin”. Aftonbladet var en av de tidningarna. Nu haglar beskyllningar om nazisympatier över Aftonbladet och Israel kräver att svenska regeringen fördömer publiceringen av en artikel av Donald Boström.

Artikeln innehåller en berättelse från början av 90-talet då Boström gjorde ett reportage i Palestina. Inga anklagelser men observationer som kan behöva utredas. Istället för att tacka Donald Boström och Aftonbladet för informationen går Israel till hårt angrepp, anklagar skribenten och tidningen för bland det värsta man kan anklaga någon och kräver att Sverige fördömer deras agerande och därmed hindrar dylika publiceringar framöver. Något som jag anser vore en inskränkning i yttrandefriheten och ett steg närmare de mörka krafter som moderaten Gunnar Hökmark skriver om på Newsmill.

Var tror du att onda, illasinnade, brottsliga krafter lättast kan verka och utvecklas till att bli farliga för oss? I mörker, mörkande och det fördolda eller strålkastarljus, öppenhet och transparens?

Enligt mig är det inte svårare än så. Jag tycker att Israel ska be om ursäkt, tacka Boström och Aftonbladet, utreda händelserna och öppet redovisa resultatet. I det här fallet handlar det om Israel men jag hade tyckt samma sak om det gällt USA, Danmark, Uruguay, Kenya, Irak, Sydkorea eller något annat av världens länder.

Aftonbladet 1, 2, 3, 4, 5

Expressen 1, 2, 3

DN 1, 2, 3, 4

SvD 1, 2, 3, 4, 5

Newsmill 1, 2

Från 1999

Aftonbladet 1, 2, 3, 4

Feldermania, Anders Selin, bloggar om Israel, bloggar om Aftonbladet

Debatt, Politik Aftonbladet, Israel, yttrandefriheten

Och jag finner det motbjudande att svenska staten genom Sveriges ambassadör i Israel lögnaktigt påstår att jag och Sveriges övriga medborgare skulle vara chockade och skamsna över en artikel av Donald Boström som Aftonbladet publicerat.

I Boströms artikel, som jag finner saklig och välskriven, berättar han om hur han i början av 1990-talet bevittnat när en 19-årig palestinsk pojke skadades svårt, fördes bort och efter några dagar returnerades död, uppsprättad från mage till hals. Allt utfört av israelisk militär. Vid återförandet av kroppen spärrades platsen av, elektriciteten slogs ut och kroppen begravdes omedelbart. Anledningen till att innehållet i Boströms artikel aktualiserats är den förundersökning som pågår i New Jersey i USA sedan FBI:s inspelningar med Levy Izhak Rosenbaum uppdagat en internationell transplantationsskandal av mått som jag endast läst om i deckarromaner. Enligt Rosenbaums egen utsago har han köpt organ från Israel för 10 000 dollar som han sålt vidare i USA för 160 000 dollar.

Aftonbladet drar inte fler slutsatser än att Boströms och många palestiniers uppgifter bör utredas. Ändå fördömer Sveriges ambassadör Elisabet Borsiin Bonnier Aftonbladets publicering av Donald Boströms artikel. Och hon skriver i ett uttalande att svenskarna är chockade, bestörta och finner Aftonbladets agerande motbjudande.

Som svensk medborgare vill jag härmed tala om att Borsiin Bonnier inte talar för mig. Jag är däremot förfärad över hennes agerande. Och det borde landet där hon är ambassadör, Israel också vara. Om Boströms uppgifter stämmer borde Israel tacka för att han uppmärksammat landet på något som definitivt för utredas. Om någon påtalade brister eller rentav oegentligheter och eventuella övergrepp som Sverige kunde vara inblandat i skulle jag tacksamt välkomna uppgifterna och kräva att Sverige genast utredde saken. Jag skulle finna det ytterst pinsamt om någon försökte mörka eller urskulda.

Särbehandling är diskriminering. För mig spelar det ingen roll vem eller vilket land som anklagas för krigsförbrytelser eller andra brott. Sverige, Israel, Palestina, USA, Italien, Sydafrika, Brasilien och alla, alla andra länder bör enligt mig behandlas lika i det här avseendet.

Däremot är jag djupt bekymrad och oroad över vad som ska hända med pressfriheten i Sverige. Dels med anledning av ambassadörens agerande, dels med anledning av Folkpartiets riksdagsledamot Birgitta Olssons uttalande i Jerusalem Post där hon kraftfullt fördömer Aftonbladets artikel och lovar att ta upp saken med företrädare för den svenska regeringen.

UD låter nu meddela att Elisabet Borsiin Bonniers uttalande skett på lokalt initiativ och att UD av hänsyn till yttrandefriheten inte står bakom.

Avslutningsvis instämmer jag i Aftonbladets frågor till Sveriges regering. Vilka åtgärder vidtar regeringen om det inte finns stöd för Elisabet Borsiin Bonniers uttalande? Vad göra när en ambassadör på eget bevåg uttalar sig och fördömer för ett helt lands räkning om landet inte står bakom?

Donald Boströms artikel i Aftonbladet

Aftonbladets chefredaktör Jan Helin om hatkampanjen

Helle Klein om hotet mot svensk pressfrihet

Ambassadör attackerar Aftonbladet

Debatt, Politik, Tv, tidningar, radio Aftonbladet, organhandel, pressfriheten